Det är mycket känslor just nu

Igår rann tårarna på mig till och från hela dagen.
Har ju skrivit lite om Mickes goa farmor, Gusti, som varit inlagd på sjukhus ett par omgångar.
Natten till igår somnade hon in, hemma i sin säng. Hennes hjärta orkade inte mer.
Fina, mysiga, varmhjärtade, goa Gusti. Jag tyckte så himla mycket om henne. Hon var en underbar människa.
Känns konstigt att skriva om henne i dåtid. Har nog inte fattat än att hon inte finns mer...

Sista gången vi sågs.

Så stiliga, på Mickes kusins bröllop i september 2011.

Både jag och Micke är så innerligt glada att vi åkte upp och hälsade på henne och Sven då i slutet av juni. Att vi fick träffa henne en sista gång. Och att vi fick berätta det vi ville att hon skulle få veta. Fick en sån go kram av henne och en massa pussar på kinden innan vi åkte. =')

Är ledsen för att hon inte får träffa sina två kommande barnbarnsbarn. Mickes kusin och hennes sambo ska ju ha barn om 1-2 veckor. Och vi då om ca 3 veckor. Vi som tänkte skicka en bild iaf så fort bebis är född, för att hon skulle få se henne. Men det hann vi inte...


Nästa fredag blir det begravning. Micke ska vara med och bära kistan. Fast, som han sa, de får ha en backup-plan om det skulle vara att förlossningen startat. Jag tror inte jag vågar åka så långt så nära inpå förlossningen. Hon ska ju begravas uppe i Småland. Jättetråkigt, då jag skulle vilja vara med på begravningen.
Jag behöver iofs ladda och fokusera inför förlossningen med.
Kommer iallfall tända ett ljus för Gusti här hemma den dagen, om jag väljer att stanna hemma. ♥


Det är mycket känslor just nu.
Det kommer bli begravning, förlossning och bröllop. Allt inom loppet av en månad.