Vecka 36 och dryga tankar

Eller v 35+1. Bara en månad kvar! Jösses! Jag ska snart föda barn. Igen.

Nu är magen riktigt stor. Har återigen fått problem med en nerv i ryggen, som gör att jag har svårt att bära tungt och extra svårt att böja mig ner. Drygt när man ska städa och plocka här.
Har senaste veckan börjat vakna 4-5 gånger varje natt för att kissa. Så nu är man van att gå upp på natten tills bebis kommer! ;o)
Har sovit dåligt i övrigt också senaste nätterna. Man vaknar ju varje gång man ska vända på sig.
Halsbrännan är helt sinnes nu. Novalucolen hjälper typ inte alls längre. Har spytt nån gång pga halsbrännan.
Bebis trycker neråt med huvudet så det ilar som bara den ibland.
Förvärkarna kommer allt oftare.
Benen svullnar på kvällarna, och jag kan inte sova med förlovningsringen på, för händerna svullnar också på kvällarna/nätterna. På dagarna är det dock inga problem. Samma med fötterna. Kan fortfarande ha samma skor o så. Vissa svullnar ju så de måste ha större skor. Men (än så länge iaf) så är det inga problem.

Jag är höggravid helt enkelt! =)
 
Jag har börjat skriva på förlossningsplanen. Mest för där är saker jag tycker är viktigt att de på BB får reda på. Saker från förra förlossningen som man inte vill ska hända igen.

Oroliga tankar, inför allt när förlossningen kommer dra igång, har jag. Micke har ju ett jobb där han inte bara kan släppa allt och köra hem när det drar igång. Han kan dessutom befinna sig 3-4 timmar hemifrån (vilket han faktiskt ofta gör), om vi har riktig otur. (Nu hoppas vi ju inte det...) Och har han kor eller kalvar i bilen måste han ju köra och lämna dem innan han kan köra hem.
Men han har en riktigt bra chef iaf. Han har sagt till Micke att, såvida han inte har djur som såklart måste lämnas, så är det bara att tuta och köra, hem till mig. Om han så står 3 timmar upp och är på gång att lasta. Strunt i det då och bara kör hem, sa han. Då får nån annan ta de djuren en annan dag. Hans chef har en allmänt bra inställning till det här med familj. Familjen går alltid i första hand, brukar han säga till Micke. Likadant med det här med pappaledighet. Det är viktigt att ta vara på tiden med barnen. De växer upp så snabbt. Det är skönt, att han har en så sund inställning. Det hade ju inte hans gamla chef direkt...................

Sen tankar på att vara här helt själv med Mathilda när det drar igång, om nu Micke är långt borta. Om det nu sätter igång när Mathilda är hemma. Och om hon är på dagis får man ringa dem, så de vet läget. Ha sinnesro att kunna tänka klart. Får ju ringa efter Mickes mamma, som har 1,5 timmes väg hit. Hon ska passa Mathilda medan vi är på BB. Jag får ringa pappa, eller vem som nu ska passa Eddie åt oss. Eller ringer jag helt enkelt Micke, så får han ringa alla. ;o)
Hoppas det inte blir en snabb förlossning! ;o) Allt måste hinna klaffa. Och framförallt vill jag ju verkligen att Micke ska vara med. Inte kul att behöva ta sig in till BB själv. Ida har iofs sagt att hon ställer upp som "Micke-stand-in" om det behövs! ♥ Love you!

Har vi tur drar det igång en helg! =)

Oj, vilket långt inlägg detta blev. Lite gnälligt och "oroligt". Eller faktiskt drygt, som jag själv ser det. För det är drygt att oroa sig. Men så går mina tankar just nu.
Som sagt så hoppas jag ju innerligt det drar igång en helg, eller på natten, eller en eftermiddag/kväll när Micke redan är på väg hem!
Det är drygt att inte veta. Speciellt när man är lite förlossningsrädd också...



Imorgon ska jag till MVC. Blir väl mer gravidbloggande efter det. Jag ska ha Mathilda med mig. Får se hur det går. Hon är ju alltid blyg för folk i början. Får se om hon går med på att de klämmer och känner på min mage utan att hon ska va i min famn. =P