Ja, då va den avklarad.
När jag stod i båset jag skulle byta om i, och undersköterskan informerar mig om saker och ting,
så plötsligt kommer en sköterska i full operationsmundering utrusande från operationssalen.
"Läkaren har svimmat! Läkaren har svimmat!" hojtar hon samtidigt som hon rusar runt och hämtar en brist att lägga honom på. Undersköterskan tittar på mig med en
"du-hörde-inte-det-där-va-blick". Samtidigt som hon knappt kan hålla sig för skratt.
Det såg ju faktiskt ganska kul ut. Men inte så kul för personen på operationsbordet...
"Eeeeeeh, jag åker nog hem igen", sa jag lite på skoj till undersköterskan... =P
Men, hade det varit en riktig operation jag skulle på hade jag blivit nervös på riktigt.
Fast jag skulle ju bara göra en gastroskopi.
Klockan kan väl ha varit 8.45 nånting när jag blev nersövd. 9.10 va första gången jag kunde
urskilja hur mycket klockan va. Så det gick snabbt!
Jag låg bara och tänkte att "Kom igen nu Emma! Piggna till nu!" Jag ville bara hem till Mathilda.
Va orolig för hur det gick här hemma. Mathilda är fortfarande lite främmad för folk.
Men mamma har ju varit här sen i söndags, så Mathilda har haft god tid på sig att
bekanta sig med henne. (Och jodå, det hade gått jättebra!)
Inte förrän vid 10.30 va jag så pass vaken att jag kunde sätta mig upp, och sen stappla iväg på toa.
Sen fick jag en god bulle med ost. Va skithungrig! Fast man får ju lite obehagskänsla i halsen efter
att ha haft en slang i den. Så det krävdes mycket dricka för att få ner den där bullen!
Vid 11.30 kom läkaren och pratade med mig. Allt såg tydligen bra ut.
Skönt, men jag har ju fortfarande daglig halsbränna. Ska iaf få mina Omeprazol på recept.
Sjuktaxin kom vid 12.25. Skönt att få komma hem igen!
Allt hade gått jättebra med Mathilda! Hon hade vaknat med ett leende på läpparna, som vanligt!
Mamma fick in och rulla upp persiennen o så vid 8, för hon sov fortfarande då. Sömntuta! =)
Mamma åker hem vid 10 imorgon. Vi kör ev en sväng till öppnis efter vi lämnat henne på stationen.
Va längesen vi va där nu!
Nu tänker jag inte skriva mer. =P
Var det svårt att få narkos för gastron?
SvaraRaderaJag vägrar att vara vaken men jag har fått nej flera gånger när jag frågat om narkos så nån gastro blir det inte för mig.
Kravet är nog att man iaf ska ha försökt. Vilket jag har gjort. Fick lugnande och bedövning i halsen, men jag klarade inte det. Det va för ganska många år sen, och de ville ju att jag skulle prova nu igen, men jag sa att det är helt omöjligt. Hade tur att de lyssnade på mig.
SvaraRadera